Screening och loggning

Screening är ett ord som innebär att man tittar på film. Att screena en film är dock lite mer än att slötitta på den. Screeningen kan vara i syfte att recensera, analysera eller kanske titta igenom dagens arbete.

När inspelningen är över bör du och dina medarbetare alltid samlas för att screena det inspelade materialet. Gör anteckningar om vilka tagningar som är användbara och vad som behöver kompletteras.

Det kan vara bra att göra en lista över vad som finns på bandet, en så kallad bandlogg. På listan bör det stå vilken scen du spelat in, vilket band det ligger på, bildutsnitt, bildvinkel och tidkoden för var scenen ligger (om du har tidkodade band - i annat fall får du använda dig av videons räkneverk). En spalt med diverse anmärkningar är också att rekommendera eftersom det med all säkerhet tillkommer extra anteckningar.

Foto: Peter Dahlgren

Filmteamet samlas för att titta igenom den inspelade tagningen för att kontrollera om den blev som önskat.

En sån här lista tar tid att skriva men besparar det dubbla vid redigeringen. Skulle du inte skriva en sådan här lista kan det hända att du redigerar ett material som du inte riktigt "känner", dvs du vet inte vilka bilder som är bra att använda osv (du kan ha tittat igenom det, men det är omöjligt att hålla reda på allt i huvudet). Det ger bara mer arbete när du upptäcker att "fasen också, den där korta närbilden hade varit mer tydlig än den längre halvbilden!" när du redan gjort klippet.

Även om du redigerar icke linjärt, dvs på dator, behöver du dessa listor. Datorn har ju en begränsad kapacitet och du kan inte köra in hela filmen i den, allstå får du ta det nödvändiga materialet. Och med hjälp av tidkodslistan vet du var det är någonstans.

Exempel på bandlogg

Produktion: nr. 56039
Datum: 1 januari 2000
Band: #3 råkopia
Scen: 12. EXT