Kontrast
2 minKameran i jämförelse med ögat
En videokamera har betydligt lägre kontrastomfång än våra ögon.
Som jämförelse kan man säga att ögat har ett kontrastomfång på
I ett mer praktiskt perspektiv brukar man normalt säga att videokameror har ett exponeringsförhållande på 5 bländarsteg. Film klarar cirka 11 steg. Exponeringsförhållandet är alltså antalet bländarsteg mellan mörkaste och ljusaste delen.
Problematik
När man filmar med en videokamera, kan det här ibland skapa problem om flera partier är mycket ljusare eller mörkare än resten av bilden. De ljusa partierna (de så kallade högdagrarna) blir helt vita och utfrätta eller överstyrda, medan de mörka partierna blir helt svarta.
Detta problem motverkas lämpligast med en ljussättning, eller genom att välja vilken del av bilden som ska återges korrekt. Kameror fungerar därför bäst med så små kontraster som möjligt, t.ex. vid mulet väder.
Kontrastförhållande
En scen är kontrollerad genom förhållandet mellan huvudljuset och lättningsljuset. Man mäter därför lättast ett motivs kontrastförhållande med dessa två ljustyper. Ett kontrastförhållande på 2:1 innebär att lättningsljuset är ett f-tal (bländarsteg) svagare än huvudljuset. Här är några riktmärken:
- 2:1 - Ett f-tal mellan huvud- och lättningsljus. Mycket platt ljus som lämpar sig för TV-studios som t.ex. nyheter eller pratshower, men även för komedier.
- 4:1 - Två f-tal mellan huvud- och lättningsljus. Detta (och 3:1) anses vara ett normalt kontrastförhållande och lämpar sig för filmer som behöver bra djup i ljussättningen. 4:1 och 3:1 rekommenderas även för uppblåsning till 35 mm. Högre värden skulle resultera i områden med lite, eller inga, detaljer.
- 8:1 - Tre f-tal mellan huvud- och lättningsljus. Anses vara väldigt hög kontrast och lämpar sig väl för skräckfilm eller nattbilder.
- 16:1 - Fyra f-tal mellan huvud- och lättningsljus. Superhög kontrast. Video kan ha svårt att hantera detta omfång.