Kulturama filmskola

Kulturama filmskola är en eftergymnasial filmutbildning med tyngdpunkt på praktiska övningar. Tanken är att man lär sig mycket genom att producera mycket. Som student får man lägga ner en hel del tid utöver skolan för att genomföra projekten på ett bra sätt.

– Det är en intensiv hantverksutbildning. Vi har små inspelningsgrupper, högt produktionstempo och mycket övningar, säger John Simonsson som är biträdande rektor på Kulturamas filmskola.

Jonas Barringer är 24 år och driver ett produktionsbolag i Stockholm. Han har gått båda åren på Kulturamas filmlinje och valde skolan främst av tre skäl:

• Det är en utbildning med både spelfilm och dokumentär.
• Man använder riktig film i vissa av produktionerna.
• Man får testa på alla områden i produktionsförloppet.

Han valde bort Stockholms filmskola eftersom den inte är CSN-berättigad [Notera: Stockholms filmskola är numera CSN-berättigad sedan en tid tillbaka]. Han ville inte lägga tid på att jobba på dagarna och bara kunna syssla med film på kvällstid.

Jonas Barringer är 24 år och jobbar som ljussättare och fotograf i sitt företag Barringer Pictures. Han gick ut andra året på Kulturama våren 2007.

Kulturama tar ut en terminsavgift på 41 000 kronor. Det blir alltså 82 000 kronor för ett års studier och 164 000 kronor för två år. Sedan tillkommer levnadskostnader. I vårt räkneexempel längre ner har vi tittat på vad den totala kostnaden blir för en student, inklusive levnadskostnader. Allt som allt kostar det ungefär 260 000 kronor att gå två år på Kulturama. 200 000 är lånade CSN-pengar och 60 000 egna pengar.

– Det kostar ju en hel del. Men det som är det fina är att man varje dag lever och jobbar med film. Man gör inget annat och pratar inte om något annat. Helt plötsligt har man nått en hög nivå utan att man själv märkt det, säger Jonas Barringer.

Han rekommenderar utbildningen till dem som vill hålla på med film men inte har koll på hur ett team jobbar eller hur professionella kameror fungerar. Den som har testat på och är driven men behöver lite mer kött på benen för att få jobb.

– Den allra största styrkan med skolan är att det alltid är något projekt igång. Man begår mindre och mindre misstag samtidigt som man blir bättre på att se om ett manus är bra, om produktionsplanen kommer att hålla, hur man berättar med bilder.

Utbildningens upplägg

Filmutbildningen är indelad i två år som man söker var för sig. Man måste inte ha gått första året för att söka in till andra året, så länge man har motsvarande kompetens.

Första året lär man sig grunderna i hur man gör film. Man gör sex filmer och använder sig av både video och film (16 mm). Man roterar mellan de olika rollerna i produktionsförloppet. Andra året sänks produktionstempot något och man specialiserar sig mer i den roll man valt.

Studenterna delas in i grupper på 4-5 personer och varje grupp får ett kit med allt de behöver utom kameran. På det sättet slipper de boka ut prylar utan sköter det inom gruppen. Eftersom det är så pass stort fokus på praktiska övningar måste man vara driven och kämpa utöver lektionstid för att få ut maximalt av utbildningen.

Antagning

För att bli antagen till Filmlinjen år 1 krävs någon typ av förkunskap. Att man gått medieprogrammet på gymnasiet till exempel. Man behöver inte ha gjort en film för att ansöka. Tyngdpunkten läggs på intervjun. Varje år söker ungefär 65 personer och man tar in 24 av dem.

– Vi vill inte hämma sökandet för första året. Det ska kännas öppet att komma in, säger John Simonsson.

För att bli antagen till Filmproduktionslinjen år 2 krävs att man gått första året eller att man lämnar in tre egenproducerade filmer och en skriven scen. Varje år har man ungefär 30 sökande och tar in 12 av dem.

Kött på benen

De som går andra året kan vid behov få göra korta inhopp hos olika produktionsbolag i Stockholm. En slags minipraktik som ger erfarenhet och kontakter. Man har valt att göra på det sättet eftersom eleverna betalar för att få en utbildning och inte för att jobba gratis. Med det tajta schema de har finns det inte tid för långa praktiker.

John Simonsson poängterar att det inte räcker med att utbilda sig för att få jobb inom filmbranschen. Det är lika viktigt att man kan marknadsföra sig och att man är pålitlig. Man kan se Kulturamas filmutbildning som en förberedande utbildning för högre studier, men även som ett alternativ till det.

– Man måste inte gå DI. Det beror på hur man är som person. Efter utbildningen hamnar många av våra elever i egna firmor, på en TV-station eller kanske inom film som B-foto. Sedan kan man jobba sig vidare därifrån.

För att bli lärare på Kulturama krävs att man har yrkeserfarenhet och förmåga att lära ut. John Simonsson har läst filmvetenskap, gått Stockholms Filmskola och jobbat i eget produktionsbolag två år. Han har jobbat på Kulturama sedan 1989.

Räkneexempel

Som med alla utbildningar gäller det att ta ställning till om det är värt de lån man tar. Fullt lån innebär cirka 5 000 kronor i månaden. På Kulturama har man även en terminskostnad på 41 000 kronor att betala utöver sina levnadskostnader. En del av terminskostnaden kan man täcka med ett merkostnadslån hos CSN som är på ungefär 25 000 kronor per termin.

Om man tar fullt lån och merkostnadslån för alla fyra terminerna blir det en skuld till CSN på cirka 200 000 kronor. Utöver lånet behöver man lägga till cirka 60 000 kronor för de fyra terminerna.