Stockholms filmskola

Ska man lägga sina pengar på en utbildning som kostar cirka 81 000 kronor per år eller köpa utrustning och lära sig själv? Vi ställer frågor om utbildningen till skolans rektor och till en elev som går sista året.

Varför ska man gå på den här skolan? Vad är unikt med den?

– Vi är bra. Vi har väldigt duktiga lärare. De har gjort saker, inte för flera år sedan, utan förra veckan. Vi kör fortfarande på film. Det är det knappt någon annan som gör, säger skolans rektor Kirsten Hafstad.

Utbildningen är praktiskt inriktad. Förutom grundläggande tekniska ämnen (foto, ljus, klippning och ljud) ingår regi, manus, dramaturgi, filmanalys, storyboarding, klippteori och producentkunskap. På skolan anser man att studenterna bör känna till alla tekniska och kreativa steg i filmskapandet så att de blir medvetna om svårigheter de kan möta, men också om de möjligheter som filmmediet erbjuder när man har lärt sig behärska det.

– Man lär sig lite av allt inom alla bitar av filmproduktion. Man specialiserar sig, men man kan allt och är rätt rustad för att jobba som till exempel produktionsassistent eller regiassistent eller söka vidare till DI, Dramatiska institutet, säger Kirsten Hafstad.

Hon får medhåll från Filip Gieldon som är 25 år och går sista terminen på skolan.

– Den här skolan ger en väldigt bra grund. Man får en inblick i allting och sen får man försöka nischa sig på vägen.

För vem passar den?

– För den som vill få bred kunskapsutbildning från A till Ö och vill lära sig riktig film. Kanske inte om man redan bestämt sig för exakt vad man vill göra, säger Filip Gieldon.

Varför ville du läsa på Stockholms filmskola?

– Jag hade hört om den från vänner. Så jag gick in på skolans hemsida och såg att deras reklamfilmer såg bra ut. Och det var svårt att komma in på DI. Ryktesvägen är DI och Stockholms filmskola det som är värt att gå. Att man använder sig av råfilm var också en stor faktor.

De flesta kallas till intervju

När Filip Gieldon började på skolan hade han läst två år statsvetenskap och ett år filmvetenskap, men det enda kriteriet för att kunna söka till skolan är att man gått ut gymnasiet. Man skickar in ett antal stillbilder som ska bilda en kort berättelse samt en synopsis till en berättelse man vill göra film av. Enligt Kirsten Hafstad kallas de flesta som ansöker till intervju.

Filip Gieldon tyckte att ansökningsprocessen var enkel.

– Det var inte speciellt höga krav på vad man tidigare gjort utan mer om man har ett brinnande intresse. Hur man är som person och vad man har att ge.

Filip hade inte speciellt stor erfarenhet av filmskapande när han började på Stockholms filmskola. Han brukade hänga på Voodoo Film och berättar att han lärde sig skriva manus tack vare forumet.

– Tekniskt kunde jag inte någonting. Jag hade väldigt liten praktisk erfarenhet. Det jag kunde var att skriva riktigt bra manus och det kan jag fortfarande. Där har jag inte fått speciellt mycket från skolan om jag ska vara ärlig.

Vad är skolans styrka?

– Största pluset är att man själv får lägga nivån. Man kan lära sig hur mycket som helst om man vill. Men ska du få ut det maximala måste du lägga ner mycket tid. Vissa är bara med under korta perioder medan andra alltid är här.

Vad kunde varit bättre?

– Manusdelen är svagare. De som kommer hit och redan kan skriva tar oftast tag i den delen av filmskapandet, men man lär sig inte så mycket nytt om just det. Manus fungerar inte lika bra som resten av skolan, men det är samtidigt något man kan lära sig själv, säger Filip.

Kirsten Hafstad hade velat ha större resurser och att skolan skulle vara CSN-berättigad.

– Men det går inte eftersom vi har undervisning på kvällen och vi vill inte ändra på det för då sumpar vi våra väldigt bra lärare, säger hon.

För- och nackdelar med kvällsundervisning

Lärarledda lektioner sker i huvudsak på kvällstid mellan klockan 18 och 21. Manusarbete, inspelningsövningar, klippning och ljudläggning sker oftast på dagtid och på helger. Filip Gieldon skulle inte vilja ändra på det.

– De lärare vi har är grymma och skulle inte kunna vara här om det inte var på kvällstid. Det är inte överdrivet mycket lektioner men det som är känns väldigt nyttigt. Det är aldrig så att vi sätter oss och kollar på film på lektionstid till exempel. Sådant får man göra på annan tid.

Hur har du råd att gå här?

– De flesta här jobbar. Det är en balansgång. I början av terminerna är det mindre att göra så då kan man jobba mer. Sömnen blir lidande. Hyra, mat och att göra så mycket film som möjligt hamnar i prio.

Några medlemmar på Voodoo Films forum ansåg att lärarna på Stockholms filmskola har en konservativ syn på filmskapande.

– Det stämmer nog. Vi lär oss att göra film från grunden på klassiskt filmskaparmanér. Man blir kanske inte musikvideoregissör utan mer den klassiska stilen. Jag tycker det är en bra väg att gå.

Notera: Denna artikel är från 2009 och visar vilken tid Filip Gieldon gick utbildningen. För aktuella undervisningstider, se Stockholms filmskolas hemsida.