Begränsningar föder kreativitet
Vem kommer göra den bästa filmen? Den med alla pengar eller den som har alla begränsningar? Troligen den senare, eftersom begränsningar föder kreativiteten.
Jag tror starkt att begränsningar föder kreativitet. Om du presenterades med valmöjligheten att göra en film för obegränsat med pengar, och hur du vill, skulle du nog göra en dålig film. Du kan köpa all tillgänglig kunskap, utrustning och kunnande. Det måste bli bra. Pressen du får på dig blir så hög att du i stället får prestationsångest, med alla de negativa bieffekterna.
Men om du däremot har en begränsad budget, för att inte säga ingen, och begränsad tid och väldefinerade ramar för ditt projekt (till exempel max fem minuter inspelad inom fem mil från ditt hem), så skulle du nog lyckas bättre.
Om du då gör en medioker film kan du alltid säga "Jag gjorde det bästa med de förutsättningar jag hade." Om du däremot hade all tänkbar tid, pengar och utrustning finns det ingen ursäkt för att du inte gjort ett mästerverk. Då är du en dålig.
Därför: Begränsningar och ramar föder kreativitet. Ju begränsade förutsättningar du har, desto mer kreativ måste du vara. Därför kommer vi också hitta de mest kreativa lösningar på problem hos oberoende filmare och andra nollbudgetfilmare.
Det är också därför vi ser Helena Bergström + Colin Nutley eller Lena Endre + Richard Hobert i var och varannan svensk filmproduktion. Noll kreativitet.
Titta på videon nedan. Kan man inte säga att det är kreativt?
Vad tycker du?
11 kommentarer