"Kalla det identitetspolitik om ni vill, vi kallar det kvalitet"
"Hur kommer det sig att det är så fel att försöka förändra något vi är överens om inte är bra?" Det frågar sig Anna Serner, filminstitutets vd, i ett blogginlägg.
I en kulturartikel kritiserade Svenska Dagbladet regeringen och kulturminister Alice Bah Kuhnke för att ha "gått vilse i postkolonialt och normkritiskt tänkande".
Institutet har tidigare också fått kritik för att ha fokuserat på filmskaparnas kön och hudfärg.
Nu kommenterar Anna Serner, Svenska filminstitutets vd, debatten i ett blogginlägg där hon bland annat tar upp frågan om jämställdhet och kvalitetsfilm:
Konstnärer, filmare och andra enstaka kulturutövare behöver alltså inte tänka på helheten. De ska tänka på sin berättelse, eller sitt konstverk, och göra den för sin egen skull. Våra pengar ska de få om de i konkurrens med alla (just det: ALLA) skapar verk av tillräckligt hög kvalitet. De behöver inte tro att de måste vara ett verktyg för ett öppet demokratiskt samtal, de ska skapa för sin egen konstnärliga rösts skull. Men vi kulturinstitutioner behöver orka tänka på helheten och vad en brist på mångfald betyder.
Samtidigt menar Serner att filminstitutet behöver sätta mål, skapa handlingsplaner och hitta kvalitet "utanför de berättelser och berättare som tidigare hade så lätt att (ibland helt oförtjänt) bli hittade."
Och ibland missar vi kvalitet, vilket är katastrof för den som det drabbar- men inte orättvist bara mot ett kön eller till fördel för bara en hudfärg.
Det enda vi kan vara säkra på är att vi antagligen kommer att säga och göra fel ibland. Och säkert kommer vi få veta det med besked. Kalla vårt förändringsarbete identitetspolitik om ni vill, vi kallar det ett kvalitetsarbete. Ett arbete som vi tar på största allvar och som vi inte kommer sluta med trots kulturelitens kritik.
