Så använder man en filmklappa
6 minEn filmklappa (clapper board eller slate) kan sägas ha två huvuduppgifter: dels att förse klipparen (och filmlaboratoriet vid filminspelning) med uppgifter om den aktuella tagningen och dels för att ljudet skall kunna synkroniseras med bilden när ljudet spelas in separat.
Själva klappan kan antingen vara en kritbräda eller en whiteboard. På vissa klappor finns det även en speciell färgkarta (color reference chart) som filmlaboratoriet använder för att korrigera färgerna (så kallad färgsättning). Men det är vanligare med separata färgkartor än att de sitter ihop med klappan. Färgkartorna är dock inte nödvändiga om man jobbar med video, utan då spelar man in en testbild (balkar) i början av videobandet.
Filmklappan används för att synkronisera bild och ljud
Om man spelar in ljudet separat på exempelvis en DAT-bandspelare (Digital Audio Tape) måste man på något sätt synkronisera bilden med ljudet. Genom att man med klappan slår den så att ett högt klappljud bildas, kan synkläggaren eller videoredigeraren pussla ihop bilden där klappan går ihop med det starka och distinkta ljudet som uppstår när klappan smälls.
Ett annat sätt att synka ljudet är med hjälp av elektroniska siffror styrda av en tidkod från kameran, bandspelaren eller en intern klocka. Denna typ av klappa är desto mer exakt, eftersom synkläggaren bara behöver se till så att tidkoden på filmen motsvarar ljudbandet. Synkroniseringen sker ofta automatiskt med avancerade videoredigeringsprogram.
Så använder man filmklappan
Den som håller i klappan kallas C-fotograf och läser upp scen- och tagningsnummer högt och tydligt framför kameran. Därefter slår han eller hon ihop klappan så att ett starkt ljud bildas. Både bilden och ljudet av klappan registreras, för att sedan pusslas ihop med varandra vid klippningen. Scen- och tagningsnummer måste finnas med på ljudspåret, annars är det väldigt svårt att hitta rätt ljud till rätt bild. Om man använder flera kameror får man återupprepa proceduren framför varje kamera.
Skulle man fumla med klappan så man är tvungen att slå om den bör man säga "andra klappan gäller" så att den som lyssnar på ljudspåret vet vad som gäller.
Efterklapp
Efterklapp (end slate) är när klappan slås ihop i slutet av tagningen, om man av någon anledning inte kunnat slå klappan vid tagningens start. Det kan exempelvis vara för att man spelar in en åkning i ett trångt utrymme och C-fotografen inte kommer fram till kameran, utan är tvungen att göra det när åkningen är klar. Efterklappan hålls alltid upp-och-ned.
Vad betyder förkortningarna på filmklappan?
På en filmklappa finns det många ord som kan vara kryptiska. Normalt sett så finns alltid datum, produktionens titel samt regissörens- och fotografens namn med på klappan.
| Production | Namnet på filmproduktionen. |
|---|---|
| Director | Namnet på regissören. |
| Camera | Namnet på filmfotografen. |
| Date | Datum då den aktuella tagningen spelas in. |
| Roll | Ett nummer som identifierar den filmrulle (eller videoband eller minneskort) som används under inspelningen. Skriver du 1 på klappan skriver du således 1 på filmrullen. När man sedan klipper materialet i datorn är det värdefullt att snabbt kunna se vilken rulle man kan hitta materialet på, om man exempelvis skulle behöva hämta in det igen av någon anledning. Om man använder flera kameror kan man ge varje kamera en egen bokstav. Då kan man skriva A1 B1 på klappan. Det betyder att två kameror spelar in (A respektive B) på två olika filmrullar (1 respektive 1). |
| Scene | Scennumret följt av kamerainställning. En scen kan innehålla flera olika kamerapositioner och bildutsnitt, till exempel en helbild och tre närbilder. På klappan anges därför både scennummer och kamerainställningen som 4:1, vilket betyder att det är den första kamerainställningen i den fjärde scenen. Nästa kamerainställning i samma scen blir 4:2, och så vidare. Ibland ser man också formatet 4A, där A står för den första kamerainställningen i den fjärde scenen. Det är viktigt at komma ihåg att kameran inte behöver fysiskt flyttas för att det ska räknas som en ny kamerainställning i det här sammanhanget. Om du zoomar in så räknas det nya bildutsnittet också som en ny kamerainställning. Om kameran vänds åt andra hållet räknas det som en ny kamerainställning. I korthet innebär varje ny bildförändring ett nytt nummer på filmklappan (om det däremot är en kameraåkning räknas åkningen som en enda kamerainställning). |
| Take | Antal tagningar på den aktuella scenens bild. Vid första tagningen skriver man 1. Nästa tagning blir 2, och så vidare. Ibland kan romerska siffror användas för enkelhetens skull (man skriver således I, II och III för första, andra och tredje tagningen). Hur många tagningar som behövs beror på hur skickliga skådespelare och filmteam är. Om det krävs många tagningar som är väldigt korta kan det vara omständigt att ta en ny tagning varje gång och avbryta inspelningen för att skriva ett nytt nummer. Då kan man skriva SER i stället, som betyder att man tar en serie (series på engelska) tagningar, till exempel när man filmar skådspelarens reaktioner på en mängd olika sätt och bestämmer sig först under klippningen för att se vilken som passar bäst. Då är tagningsnumret nämligen inte så viktigt. Ibland kan man också se P/U som betyder pickup. Det används när man vill börja spela in mitt i en tagning. Till exempel, om skådespelaren säger en lång monolog och säger fel mitt i monologen kanske man inte behöver spela in allt från början. Då kan man börja spela in tagningen i mitten av dialogen i stället. Då skriver man P/U för att visa att det inte är en fullständig tagning, utan man tar upp (därav begreppet "pickup") inspelningen precis där den gick fel och avslutades. |
| Day/night | Om scenen utspelar sig under dagen eller natten, enligt filmmanuset. Det är också vanligt att det står nite i stället för night. |
| INT/EXT | Om scenen utspelar sig inomhus (interiör) respektive utomhus (exteriör). Detta avgörs av manuset. |
| MOS | MOS betyder att det är en stumtagning där enbart bilden spelas in, det vill säga utan ljud. MOS är en förkortning för "Mit Out Sound" som härstammar från en tyskfödd legend på 1930-talet. Motsatsen är synktagning (sync). Vid stumtagning slås aldrig klappan, annars kan den som klipper leta sig fördärvad efter ett ljud som inte finns. |
| Sync | Sync innebär att man samtidigt spelar in både ljud och bild (så kallad synktagning). Vid synktagning slår man alltid klappan så att ett distinkt ljud hörs och kan ses tydligt i bild. |
När man tankar in materialet i datorn för videoredigeringen är all denna information guld värd. Då kan man döpa videofilerna med hjälp av roll, scene och take. Samtidigt kan videoredigeraren enkelt se på klappan om det finns ljud till videoklippet och om det finns flera kameror.
Hur man rengör filmklappan
Kritbräden behöver bara ett blött papper för att torkas av. Filmklappor av whiteboard är dock lite svårare. För det första gäller det ju att inte använda permanenta pennor, då är man illa ute. Det finns flera olika fläckborttagningsmedel för att rengöra dem, men det är viktigt att man kontrollerar vad för något man sprutar på klappan, annars kan markeringarna suddas ut.
När man är på inspelning räcker det med att rita med pennan på det "skadade" området och därefter snabbt sudda ut det. Då kan man tillfälligt rengöra de värsta skavankerna på klappan. När man kommer hem får man rengöra den ordentligt.
Var man kan köpa en filmklappa?
- Scandinavian Photo
- Film Tools
- Filmprylar.se - hitta begagnade filmklappor (sajten drivs av Voodoo Film)
3 kommentarer