Så skriver du ett filmmanus

Alla vet vad ett fimmanus är, men knappast alla vet hur viktigt det är. Det är filmens grundstomme, precis som en byggnadsritning. Hur skulle det gå om alla byggde som de ville och improviserade fram byggnader? Manus måste precis som ritningen vara ett arbetsredskap att utgå ifrån. Men för att alla ska kunna läsa manus har man också enats om ett speciellt språk.

En viktig skillnad att känna till är att filmmanuset beskriver en handling, den berättar inte nödvändigtvis. Det är regissörens uppgift att berätta historien i form av bilder och ljud.

Från idé till färdigt manus

Ibland börjar man inte med att skriva filmmanus direkt, utan börjar i stället med att komma på en idé. Ur idéen kan man sedan fastställa filmens budskap. Filmens syfte och målgrupp måste även bestämmas om filmen skall gå hem hos publiken.

Man måste göra research och lägga upp en struktur, det vill säga huvuddragen och i vilken ordning historien ska berättas. För att få en översiktlig bild över filmens innehåll och struktur kan man göra en synopsis. Det är oftast i den man upptäcker om filmens story verkligen håller eller inte, i synnerhet om man berättar den för andra. Efter synopsisen är det fritt fram att påbörja manusskrivandet. Det blir lättare att skriva manuset när man har en plan för hur man ska skriva.

Är det någon skillnad på filmmanus och litteratur?

Det är en oerhörd skillnad på att skriva filmmanus och att skriva litteratur. För det första är manus uppbyggt rent tekniskt enligt särskilda formatregler, för det andra så är det svårare att beskriva känslor i filmmanus – allting måste ju visas med bild, ljud eller text. Fina ord fungerar också dåligt i filmmanus eftersom det i grund och botten är instruktioner för filmteamet och skådespelare snarare än för publiken. Det gäller snarare att skriva så konkret som möjligt så att man kan se och höra filmen framför sig. Man kan säga att ett filmmanus skrivs för verkligheten, medan en bok skrivs för fantasin.

Olika manusformat

Det finns två olika typer av manusformat för spelfilm, det ena är den amerikanska stilen och den andra tvåspaltsmanuset. Observera att för dokumentärfilmer används en annan typ av manus.

Tvåspaltsmanuset används sällan numera, men användes tidigare främst för svensk tv-produktion och har beskrivande text i vänsterspalten och dialog i högerspalten. Det amerikanska manuset har i stället en löpande text med indrag för dialog mitt i texten. Detta är det vanligaste manusformatet av de två och det är även det vi skall titta närmare på här.

En bra film består utav tre hörnstenar: manus, manus och manus.

Alfred Hitchcock, regissör

Hur långt ska manuset vara?

Det är svårt att säga hur långt manuset blir som film, men professionella författare använder ett standardformat i manuset för att underlätta produktionen. I detta system räknar man med i genomsnitt en spelminut per sida. Men hur kan man egentligen jämföra en sida dialog med en sida miljöbeskrivning?

Men efterhand när du får mer erfarenhet lär du dig så småningom att beräkna hur långt manuset blir. Då kan du nästan "se" filmen rullas upp på dina ögonlock. I Sverige räknas en film under 72 minuter som en kortfilm, medan man i USA anser att en kortfilm är högst 60 minuter. Allt över räknas därmed som långfilmer.

Vad är ett bra filmmanus?

Detta är en bra fråga som egentligen har lika många svar som det finns manusförfattare. Man kan däremot säga att ett bra filmmanus har en berättelse som griper tag i dig och får dig att vilja veta mer, så att du inte vill sluta läsa (eller sluta titta på filmen). Om du ska tycka om och sympatisera med personerna i berättelsen krävs det bland annat att karaktärerna är sympatiska och att vi som publik kan identifiera oss med dem. Dessutom bör manuset vara korrekt formaterat vad gäller formatregler, annars kan det lätt bli missförstånd om vad som egentligen menas.

När man tänker efter så kan ett dåligt manus till slut resultera i en jättebra och gripande film, om regissörens intentioner är tillräckligt starka. Ett fenomenalt manus behöver å andra sidan inte betyda att det blir en bra film. Filmmanus är ju egentligen bara text, och det är flera faktorer som avgör filmens slutliga kvalitet när den omvandlas från idér på ett papper till en film som visas på vita duken.

Manusets struktur – dramaturgi

Struktur, eller dramaturgi som det egentligen handlar om, är mer en mall för hur berättelsen ska fortlöpa än kreativt skapande. Man formar sin berättelse enligt vissa riktlinjer, till exempel den klassiska dramaturgin, och får därmed en berättelse som tekniskt sett liknar alla andra berättelser. I grund och botten går denna mall ut på följande:

• Börja med att ge din karaktär ett motiv eller mål, som att lösa en brottsgåta eller bli förmögen genom aktieaffärer.
• Skapa konflikt genom att placera hinder i vägen för karaktären: smarta brottslingar eller konkurenter i affärerna.
• Skapa framåtrörels: ledtrådar och falska spår i kriminalgåtan eller ekonomiska framgångar och motgångar.
• Sluta med att konflikten får en lösning (slutet behöver varken vara väntat eller lyckligt): kriminalgåtan löser sig eller ett jätteklipp.

Den klassiska dramaturgin är uppbyggd enligt tre akter. Vissa filmteoretiker vill därför påstå att första akten sker under sidorna 1 till 30. Akt två, då man ska fördjupa sig i karaktären och huvudkonflikten är runt sidorna 30 till 90. Och slutligen akt tre på sidorna 90 till 120. En sida räknas som sagt som en spelminut. Det genomsnittliga manuset är omkring 90 till 120 sidor långt, vilket innebär mellan 1,5 till 2 timmar.

Karaktärer

Du kan ha god hjälp av att skriva ner de personliga egenskaperna hos var och en av rollfigurerna och karaktärerna. För att en rollfigur ska verka äkta måste personligheten och beteendet vara trovärdigt. Man bör också kunna urskilja hur rollfigurerna utvecklas och förändras under handlingens gång.

I manuset kommer rollfigurernas karaktär att framgå genom detaljer i deras handlingar och i dereas dialog. Det kan även vara bra att som manusförfattare känna till mer om karaktärerna än vad som står i filmmanuset.

Dialog

Tänk på att du skriver en dialog som ska framföras muntligt. Gör meningarna korta och läs den högt så att du känner att den fungerar och låter naturligt. Skriv alltid ut replikerna som de låter, inte som de stavas. Skriv "dom" i stället för "dem", skriv "okej" i stället för förkortningen "OK" och så vidare. När det gäller nummer så skrivs tvåsiffriga nummer ut, såsom "trettio". Tresiffriga kan skrivas som "300". Klockslag skrivs alltid ut (exempelvis "halv tolv").

Stryk bort alla onödiga repliker i den första manusversionen som inte för handlingen framåt. Rensa också bort alla onödiga scener ur din berättelse, exempelvis scener som bara är där för "skojs" skull. Kill your darlings, är ett populärt uttryck.

När jag läser egna eller andras manus brukar jag ibland byta ut repliker mellan karaktärerna. Om det går utan några som helst problem, så är det oftast stora svårigheter med såväl karaktärer som dialog. Karaktärerna är alltför lika och saknar eget språk.

Kjell Sundstedt, regissör

Rörelsen framåt

I boken Berätta med video av Erik och Siv Fagerholm kan vi ta del av en mycket bra och kortfattad lista från Stockholms dramatiska högskola (tidigare Dramatiska institutet) som beskriver hur man uppnår framåtrörelse i sin berättelse:

• En person vill göra något. Han eller hon möter svåra hinder. De tornar upp framför personen men måste övervinnas. Tittarna känner för den som är i underläge men ger inte upp. Det ger dramatik.
• Läget försvåras, till exempel av yttre handikapp som brist på pengar eller brutet ben. Eller kanske av personens egen rädsla. Han eller hon får allt svårare att göra det han eller hon vill.
• Din huvudperson kommer i konflikt med en annan person, och den andra personen har övertaget.
• Du berättar A men inte B och skapar därmed nyfikenhet. Om tittarna ser en person som inte vågar gå över en tom gata, undrar de säkert varför.
• Du förebådar något, till exempel en olycka. Den första bilden visar en bil i hög fart och den andra bilden en vägbom med skylten "FARA - RAS". Då väntar sig många en olycka.
• Du ger huvudpersonen en tidsfrist. Om han eller hon inte hittat bomben inom en timme så flyger hela Dramatiska Institutet i luften.

Tips vid manusskrivandet

• När man skriver filmmanus ska man inte tänka på den dagsaktuella tekniken och vad man kan göra med den. Försök i stället att koncentrera dig på berättelsen och dess innehåll och skriv ner de effekter du skulle vilja ha med. Men samtidigt kan man inte skriva ett manus för effekter som är omöjliga att göra utan en stor budget.
• Hoppa inte på manusarbetet på en gång, utan skriv först en synopsis där huvuddragen och strukturen läggs upp. Det gör det lättare att veta hur du bör strukturera ditt manus när du väl börjar skriva på filmmanuset.
• Lägg inte in egna kommentarer i manuset, det visar bara vilken dålig historia det är om du själv måste förklara vad som händer. Försök i stället att visa vad som händer med ljud, bild och text. Film är ett visuellt medium och filmmanuset är till för att visa hur filmen ska gestaltas.
• Ändra inte i manuset för mycket under inspelningen, för rätt som det är står du där med ett helt nytt projekt och handlingen börjar veckla in sig. Skjut hellre upp inspelningen för att ägna tiden åt att fullborda manuset (men var heller inte rädd för att improvisera under filminspelningen).
• Besök gärna script-o-rama.com som har ett oerhört stort arkiv med filmmanus från bland annat kända Hollywood-filmer (låt dig inte luras av den mindre fina layouten). Passa på att läsa många manus så blir du sedan bättre när du själv ska skriva filmmanus.