Kamerazoomen

Med zoomen kan man komma närmare motivet på mekanisk väg, utan att inkränkta på skådespelarna. Och zoomen är kanske också den mest utnyttjade funktionen på videokameran, samtidigt som det är den mest missbrukade.

Från och med nu gäller det att glömma allt vad zoomningar heter, om du inte kan motivera dem.

Inzoomning

Inzoomning av ett motiv kan användas för att t.ex. understryka en viktig detalj såsom ett ansiktsuttryck eller ett viktigt spår som deckaren missat.

Hur man än zoomar in innebär det att det publiken först såg inte tolkas som så viktigt. Tittarnas intresse koncentreras till en punkt, där man gissar att rörelsen ska stanna och intresset för det som sker runt omkring är mycket liten.

En väldigt snabb inzoomning kan "chockera" publiken med bl.a. ett ansiksuttryck, och kan ibland även skapa effekter.

Utzoomning

Utzoomning ger precis den motsatta effekten: den detalj som först drog till sig tittarens uppmärksamhet, visar sig genom utzoomningen vara oviktig. I stället tittar publiken i alla bildens ytterkanter och förväntar sig med spänning att få veta var det verkligt viktiga ska dyka upp.

Se till att du vid utzoomning samtidigt tiltar kameran nedåt, så att det inte uppstår en massa "luft" över huvudet.

Brännvidd

Ofta när man talar om linser och zoomobjektiv pratar man också om brännvidder. En brännvidd är avståndet mellan bildsensorn i videokameran (där bilden exponeras) eller filmen i filmkameran och linsens brytpunkt.

Detta avstånd mäts i milimeter och det är brännvidden som styr bildvinkeln. En kort brännvidd (vidvinkel) ger en stor bildvinkel och en lång brännvidd (teleläge) ger en liten bildvinkel. Om brännvidden är variabel, dvs kan ändras, så säger man att man zoomar. Att zooma in är alltså detsamma som att göra brännvidden längre och bildvinkeln mindre.

Vidvinkel

Kort brännvidd och stor bildvinkel. Bildvinkeln är över 45 grader.

Normalvinkel

Den brännvidd som i ögonhöjd ger minsta optiska förvrängning av bilden och ger den bild som närmast den som ögat uppfattar. Motsvarar en bildvinkel på 35-40 grader.

Teleläge

En lång brännvidd ger liten bildvinkel, samtidigt som skärpedjupet minskar drastiskt. Bildvinkeln är under 30°. Teleläget ger förutom kort skärpedjup, även en "ihoptryckt" och platt bild, vilket kan komma i användning om man vill att saker och ting ska verka närmare varandra än vad de egentligen är.

Här ser vi effekten av att använda ett teleobjektiv: "ihoptryckt" perspektiv som kan användas till kreativa effekter. Perspektivet är egentligen detsamma som med ett vidvinkelobjektiv, men med teleobjektivet blir det betydligt mer framhävande.

Teknisk data för brännvidden

Brännvidden mäts som sagt i millimeter och anges från den kortaste till den längsta brännvidden, till exempel 9-54 mm. För att precisera att man talar om brännvidder sätts "f=" före. (f=9-54 mm).

f=9-54 mm anger därmed den minsta och största brännvidden för zoomobjektivet. 9-54 mm innebär då en 6 gångers zoom (54/9=6 eller 6:1). Ett objektiv med brännvidden 10-100 mm objektiv har exempelvis 10 gångers zoom.

Digital zoom

På de flesta moderna videokameror finns så kallad digital zoom. Den fungerar på så vis att den förstorar bilden digitalt och inte optiskt (det vill säga fysiskt med ett linssystem).

Den digitala zommen kan ske otroligt mycket längre (exempelvis 400 gånger) utan onödigt stora teleobjektiv. Nackdelen är dock att bildkvalitén inte förbättras, utan zoomningen sker i den bild som kommer från objektivet. Därför märker man redan efter fyra gångers digital zoom en tydlig bildförsämring. Den digitala zoomen rekommenderas aldrig att använda.

Makroobjektiv

Vissa kameror har något som kallas makroobjektiv, vilket är kortare än den största vidvinkeln. Den gör att du kan ställa skärpan på mycket kraftiga närbilder, till och med ända in på objektivet.

Det kan vara bra när man filmar insekter och andra smådjur. På vissa modeller kan man även använda makroobjektivet i teleläget, men tänk dock på att skärpedjupet är otroligt kort och att autofokusen inte alltid fungerar i makroläget.

Tips för bättre zoomning

• Innan man zoomar bör man ställa fokusen manuellt i teleläget, så att skärpan bibehålls genom hela inzoomningen.
• Lägga zoomningarna mellan tagningarna och inte mitt i dem.
• Undvik jojo-tagningar, dvs en tagning där man hela tiden zoomar in och ut.
• Variera längden och hastigheten på zoomsekvenserna. En långsam zoomning har en förmåga att förstärka intresset, snabba manuella zoomningar ger chockeffekter.
• Undvik ryckiga zoomrörelser. Öka hastigheten i början av zoomningen och sänk den mjukt i slutet.
• Håll kvar bilden cirka 3 sek i början och slutet, för att få en "fast" bild (som är lättare att redigera med).