Personregi – hur regissören ger instruktioner till skådespelarna

Tystnad, tagning! Efter dessa magiska ord rullar kameran igång och alla tystnar. Skådespelarna börjar agera. Men vad gör de? Ja, inte som du vill i alla fall! Då har det uppenbarligen gått snett med regin.

Att regissera skådespelare är nämligen inte helt lätt. Det finns få handböcker på området såsom så här regisserar du skådespelare. Skådespelare är nämligen individualister och måste därför behandlas som det. Du måste finna din egen stil som regissör, vilket du gör genom kunskap och erfarenhet. Och genom att läsa den här artikeln förstås.

När du regisserar skådespelarna överför du dina tolkningar och idéer från manuset till skådespelarna. För att kunna överföra dina idéer måste du själv våga spela ut och demonstrera utan egna hämningar.

Tips: En films första scener är mycket viktiga för publikens uppfattning av hela filmen. Vänta därför om möjligt med att spela in de inledande scenerna tills skådespelarna kommit in i sina roller och hunnit bli varma i kläderna.

Lyssna och lär

Det bästa sättet att lära sig människans naturliga agerande är att spionera på andra. Hur och på vilket sätt gör någon något så vardagligt som att säga hej då? Hur går en kille tillväga när han försöker få kontakt med en tjej på krogen? Sätt igång och spionera! Nu är det dessutom ett alldeles ypperligt tillfälle att studera medverkandenas liv i dokusåpor som går på tv.

Förberedelser som regissör

Det är bra att diskutera igenom karaktärerna med skådespelarna, eftersom det ger skådespelarna en möjlighet att ställa frågor och komma med idéer och förslag, vilket ger dig ytterliggare förbättringar av manuset. Försök att umgås så mycket som möjligt med skådespelarna före inspelning, prata igenom handlingen, karaktärerna och testa dialogerna. Kom ihåg att dialogerna ska anpassas efter skådespelarens karaktär och inte tvärtom! Låter en replik i manuset ganska dåligt så låter den garanterat mycket sämre när man säger den.

Se till så att skådespelarna inte råpluggar sina repliker inför en inspelning, vilket kan ge han eller hon en felaktig bild av sin karaktär, som kan ta tid att föra tillbaka på karaktärens egentliga spår. Dessutom kan improvisation ibland vara den bästa och mest verklighetstrogna metoden, men inte alltid! 

Ju mer du planerar, desto mindre ångest och stress drabbas du av under inspelning. Det är oerhört viktigt att du varje dag under inspelningen kan vara så avslappnad och öppen för olika idéer som möjligt. En stressad regissör stressar även upp skådespelarna.

Kommentera och uppmuntra skådespelarna och teamet

Det är nödvändigt att alltid uppmuntra skådespelarna och deras spel till hundra procent, för att få dem självsäkra genom att tro på sig själva och dig som regissör. Du vägleder skådespelarna och kommenterar deras agerande, ger dem några effektiva tips och synpunkter.

Foto: Peter Dahlgren

Här ser vi regissören som ger några sista instruktioner för hur skådespelaren ska äta chokladpralinerna.

Efter tagningen bör du först och främst gå fram till skådespelarna och ge dem beröm. Akta dig från att omedelbart efter tagning fråga fotografen om han eller hon fick med allt, eller om åkningen blev bra. Bry dig inte om övriga teamet för tillfället utan koncentrera dig på skådespelarna. Säg vad som var bra, vad som var mindre bra och varför du vill göra en ny omtagning. Därefter kan du ägna dig åt den teknikska biten. Av nämnda anledning kan det därför vara bra att vara fler än en regissör, eller delegera arbetet så att en inspelningsledare hanterar det tekniska teamet.

Regissörens kommunikation med skådespelare

Skådespelarna ska sättas i rätt stämning vid rätt tidpunkt. När skådespelarna står redo framför kameran kan du inte börja ge dem tusentals instruktioner. Försök i stället att få dem avslappnade genom att inte säga mer än ett par meningar för dem att tänka på. Ofta räcker några få väl valdra ord från dig som vägledning, än att du står och förklarar in i det sista. Det gäller därför att bara instruera skådespelarna innan tagning om du måste. Ibland kan man behöva tala under tagningen, vilket också är ett utmärkt sätt att få "punktade" skådespel. Undvik dock att få med din egen röst på ljudupptagningen.

I stället för att säga "titta dit, bli arg, höj näven!" kan du i stället mentalt instruera skådisen: "du är förbannad på honom, du känner att du vill slå honom". Det är sedan skådespelarens uppgift att göra om dessa instruktioner till ansikts- och kroppsuttryck. Berätta för dem i vilket sammanhang deras repliker och agerande kommer in, varför de gör och säger olika saker (inte bara hur replikerna ska sägas). Detta är speciellt bra om skådespelaren tenderar att härma regissören, för då måste skådeseplaren börja tänka självständigt!

Att visa eller inte visa

Hur man egentligen skall instruera skådespelarna på bästa sätt är egentligen ditt uppdrag att komma på. Vissa regimetoder funkar med vissa skådespelare, andra inte.

Ett alternativ är att noggrannt demonstrera för skådespelarna hur de ska spela. Det kan man göra om man inte vet hur man annars ska säga det till dem. Vissa skådespelare brukar dock kopiera regissörens gester och beteende. Man ska däremot aldrig tvinga skådespelaren att acceptera regissörens eget utkast till rollen. Man ska vara beredd att ge skådespelaren frihet att själva utforma karaktären. Vissa skådespelare tycker om det, vissa inte. Gör de inte det, då får man arbeta på ett annat sätt med dem.

Sällan behöver du som filmregissör säga till skådespelare (speciellt teaterskådespelare) att spela ut hårdare. Oftast gäller det tvärtom att dämpa deras uttryck eftersom kameran kryper så nära. Varje ögonrörelse märks och minsta lilla överdrift kan verka konstig och onaturlig. Det kan vara fullt tillräckligt för en skådespelare med en väl tilltagen andning på rätt ställe. Ofta behövs det inte mer.

Foto: Nils Kim Gustafsson

Att spela ut "för hårt" är en dödssynd bland filmskådespelare. Lyckligtvis är det bara kylan som får denne skådespelaren lust att flaxa och flyga i väg.

Att regissera statister

Att regissera statister uppfattas ofta som något man är tvungen att lägga ned tid på. Även om statisterna utgör en viktig del av bakgrunden och atmosfären vill kanske ingen veta av dem. "Gör så, gå dit, stanna där borta" är bara några av de kommandon som statisterna får utstå, om de inte sitter och väntar under resten av tiden.

En filminspelning består mestadels av väntan, så för en statist som bara gör som han eller hon blir tillsagd blir inspelningen lätt tråkig efter ett par timmar. De tycker inte att de fyller någon viktig roll än att bara stå och se allmänt dumma ut.

Personer som söker statistjobb får ofta till svars att de ska göra som alla andra på inspelningsplatsen. Vad är det för personregi? Regissera statisterna också! Ge några utvalda statister en viktig roll i sammanhanget, till exempel att i bakgrunden gå förbi och fråga någon om tiden. Det kan uppfattas som löjligt och bortkastad tid från regissörens sida, men det är mycket bättre med levande skådespel än att statisterna bara går in och ut ur bild som zombier. Glöm bara inte att kontrollera att statisterna inte stjäl uppmärksamhet från övriga skådespelare.

Berätta vad som händer i scenen, inte vad statisterna exakt ska göra. Lägg därför gärna ned kanske fem minuter av tiden på att regissera statisten ifråga, än att snabbt säga "sitt så, titta dit". Då känner statisten att de verkligen har en uppgift att fylla – även om den är liten – än att bara vara där som ett objekt. Regin av statister kan med fördel skötas av regiassistenten, givetvis först efter att ha pratat igenom scenen med regissören.

Olika regimetoder

Ibland kan det hända att skådespelarna inte kan utföra en scen, exempelvis att spela skräckslagen, eftersom det är svårt att dels göra naturligt och dels svårt att veta hur naturlig panik faktiskt ser ut. Då kan man ta till helt andra metoder. Det finns egentligen inga gränser för vilka metoder man använder så länge som de ger önskat resultat (och ingen kommer till skada, förstås).

Det stod i manus att hon skulle svimma. Precis före tagning klickar det till för mig. Jag tänkte, nu kommer alla att stå och vänta på att hon svimmar och försöka räkna ut hur de skall reagera. Så jag säger att jag strukit svimningen. "Det är lite löjligt att hon svimmar, eller hur?", säger jag och alla håller med: "Jo, det är fånigt." Sen viskar jag till Viveka: "Svimma!"

Om man studerar den scenen är den perfekt. För ingen gör någonting. Alla blir chockade över att hon svimmar. Precis som man blir. Jag hittar på många tricks. Och alla vet numera att så länge kameran går måste du spela. Vad som än händer. Det är bara jag som kan avbryta scenen.

Colin Nutley, regissör till Änglagård med flera

Method Acting

Ett annat bra sätt är så kallad method acting. Det var Moskvabon och regissören Konstantin Stanislavski som i början av seklet utvecklade en teknik där skådespelaren inte ska agera utan reagera. Han eller hon ska använda sina erfarenheter för att fullständigt identifiera sig med sin roll. Tekniken vidareutvecklades av Lee Strasberg vid hans berömda Actor's Studio i New York. Marlon Brando, Montgomery Clift och James Dean är några av de första och mest kända Method actors.

Exempel på regissörens ordergivning

För att man som regissör ska hinna uträtta allt som man ombeds att göra, det vill säga svara på alla frågor som ställs, krävs det att det görs i rätt ordning. Med det menas att regissören först bör gå igenom det tekniska teamet (foto, ljus, passare etc) och därefter koncentrera sig på skådespelarna. På så vis kan fotografen pula med ljuset samtidigt som du regisserar. Detta är en av anledningen till att man ibland har en teknisk regi vid större filminspelningar.

Så här kan regissören gå till väga med ordergivning vid en inspelning. De kursiverade orden inom parentes motsvarar den amerikanska översättningen.

Vad gäller USA sköter regiassistenten nästan all ordergivning. Regissören sitter med andra ord på en stol och iaktar vad som händer. Men så ska USA alltid vara värst också.

Sammanfattning

• Planera noga inför varje inspelning.
• Vänta med att spela in inledningsscenerna tills skådespelarna kommit in i sina roller.
• Lyssna och lär dig andra människors ageranden i olika situationer.
• Skådespelarna bör läsa igenom manuset och komma med förslag och förbättringar.
• Skådespelarna bör inte råplugga sina repliker och därmed riskera att skapa en felaktig uppfattning om karaktären.
• Dialogerna ska anpassas efter skådespelarens karaktär och inte tvärtom.
• Ta emot alla förslag som skådespelarna ger dig.
• Uppmuntra, inspirera och beröm skådespelarna till hundra procent. Kommentera deras insats, gör skådespelarna självsäkra.
• Säg vad som var bra till skådespelarna, vad som var mindre bra och varför du vill göra en ny omtagning.
• Gå alltid först fram till skådespelarna efter tagning i stället för att fråga fotografen "blev åkningen bra?".
• När skådespelarna står redo framför kameran kan du inte börja ge dem tusentals instruktioner.
• Försök att få skådespelarna avslappnade genom att inte säga mer än ett par meningar att tänka på innan tagning.
• Minimera antalet instruktioner till skådespelarna.
• Minutrarna före filmning är det koncentration som gäller.
• Instruera enbart skådespelarna under pågående tagning om det är absolut nödvändigt. Fråga "Vad tror du om det här? Hur känns detta?" och så vidare.
• Se till så att skådespelarna inte spelar ut för hårt.
• Testa gärna olika (och ibland udda) regimetoder för att se vad som passar dig och skådespelarna. Det som passar en person kanske inte passar en annan.