Motion Control

Med en filmkamera kan man åstadkomma mycket. För vissa är det tillräckligt, men för många finns önskemål att göra mer, såsom "specialeffekter". Och den dagen ett enkelt stativ eller handhållen kamera inte räcker, finns en annan teknik att tillgå.

Tänk er följande: Med en kamera på ett låst stativ filmar vi samma scen två gånger. En gång med aktör i bild och en andra gång utan. Vid redigeringen kan vi nu trolla bort eller lägga till aktören i scenen. Men vad händer om vi lyfter upp kameran och bär iväg med den medan vi filmar? Vi kan ju omöjligt bära kameran identiskt två eller fler gånger. Det är här Motion Control kommer "in i bilden" (f'låt ordvitsen).

Vad är Motion Control?

Enkelt förklarat är det kontroll utav rörelse. Tekniken som sådan används i många olika sammanhang världen över. När man har behov att återupprepa en exakt rörelse gång efter gång. Man programmerar en Motion Control till att utföra det rörelsemönster man önskar. Kan vara allt från att montera kretskort, bygga bilar, svarva, och så vidare till att som i vårat fall, göra en kameraåkning. Tekniken består utav elektriska motorer med sensorer, vilket möjliggör exakt positionering. Man har full kontroll, och kan alltid återvända till tidigare bestämda positioner. Alla har vi säkert sett en industrirobot på TV eller någon mässa.
Med den bilden i minne är det säkert inte så svårt att föreställa sig hur en Motion Control kan hjälpa oss med kameraarbetet. (fortsättningsvis beskrivs Motion Control som "MoCo" vilket är en vanlig förkortning i filmsammanhang)

Historia

Att arbeta med MoCo inom filmindustrin började i slutet av sjuttiotalet då man gjorde den första Star Wars-filmen. För att lösa ett flertal specialeffekter, fanns behov att återupprepa åkningar. Då fanns ingen teknik att tillgå, utan man fick applicera motorer på befintlig utrustning (till exempel en kameravagn) eller konstruera specialmaskiner för just den scenen. Efter hand växte det fram en industri och under åttiotalets senare del, fanns bland annat ombyggda Super-Panthers (kameravagn) att tillgå. En dolly som fått MoCo-motorer monterade.

Panthern var en bra produkt men det fanns ett behov utav större räckvidd, snabbhet och precision. Snart fanns det Moco-riggar att tillgå, som från grunden var byggda för Motion Control i filmsammanhang. Ett flertal tillverkare finns representerade med olika produkter. Jag väljer att nämna "Mark Roberts Motion Control", vilket är det världsledande märket. Deras mest kända rigg "Milo" är flerfaldigt prisbelönt och används flitigt världen över.

Varför och när man använder en MoCo?

1. Repetition

Det är den grundläggande idén med MoCo. Man kan återupprepa åkningen i oändlighet, även baklänges samt del (part-run) av den. Då man även kontrollerar själva kameran och varje exponering får sin unika position utmed åkningen, blir varje tagning identisk.
Man lägger till eller tar bort föremål/personer i en scen. Flertalet av er har kanske sett en popvideo med George Michael "As" där han befinner sig i en bar och är omringad av 20 eller fler kopior av sig själv. Kan laddas ner från http://www.mrmoco.com och klicka på "Showreel". För var och en av dessa kopior, har man låtit filma samma scen igen, men med artisten positionerad på annat ställe i setet. Man kan låta föremål försvinna eller dyka upp i scenen. Att ett stearinljus tänds upp under tiden kameran rör sig är inga problem. Filma en gång med släckt stearinljus, och en gång med tänt stearinljus. Sedan kan man "tända" upp ljuset på valfritt ställe i scenen. Man kan åka igenom en glasruta om så önskas. Kamerans åkning stoppas strax framför glaset. Därefter backar man tillbaka en bit och tar bort glaset. Sedan filmar man "genom glaset" till slutet av scenen. När man lägger ihop de två tagningarna så upplevs kameraåkningen med hjälp av överlappen, som om glasrutan bara försvinner.
Ytterliggare ett exempel kan vara att en artist filmas mot en chromakey-bakgrund. Därefter filmar man miljön/bakgrunden på annan valfri ort/plats utan artist. Genom att MoCo:n säkerställer att samma rörelse erhålls, så kommer scenerna att passa ihop även i det här fallet. Slutresultatet blir att artisten befinner sig i en miljö där han aldrig varit. Likvärdig ljussättning i de båda scenerna är ett måste för det sista exemplet.

2. Skalning

En finess som gör det möjligt att matcha modeller med live-scener. Används flitigt för att göra "omöjliga" scener. Som exempel finns en Levis-reklam att nämna. Kameran följer en kvinna med Levis-jeans som går gatan fram i ett sorts villakvarter på någon obestämd planet. Dess invånare sitter på trottoarkanten och följer henne med blicken. I bakgrunden ser vi deras hus, som i det här fallet är en modell. Genom att skala upp kamerarörelsen från modelltagningen och filma henne mot chromakey, får man livetagningen att stämma ihop med den första, både i perspektiv och i hastighet.

3. Precision

Många gånger önskar man sig en exakt kamerarörelse i både tid och rum. När man programmerat rörelsen så vet man exakt hur scenen kommer att bli. Inga överraskningar om att man kanske krockar med något. Kanske setet är väldigt trångt. Arbetar själv mycket med MoCo inom fordonsindustrin, där jag ofta filmar interiörer på kommande bilmodeller. Att utföra avancerade kameraåkningar inne i en trång bil, vore näst in till omöjligt utan den här tekniken.

4. Import från 3D-program

Ett sätt att arbeta som kommer mer och mer. Benämns som PreVisualisering. Man skapar först scenen i ett 3D-program, och gör den tänkta kameraåkningen där. Givetvis har man skapat ett alias av den riktiga kameran och dess linser. Man importerar sedan rörelsen till MoCo-riggen, vilken också arbetar i en 3D-värld (visa en skärmdump av 3D-programmet Maya 3D, 107 kB)
På så sätt kan regissören veta hur scenen kommer att bli, innan det är dags att filma. Med god planering finns det mycket att tjäna, både i tid och ekonomi. Antalet filmdagar brukar minimeras.

4b. Export till 3D-program

På omvänt sätt kan man exporterar den rörelse man skapat med MoCo:n, till ett 3D-program. Används när man inte kan förutsäga rörelsen, utan man programmerar MoCo:n på plats. Som exempel, det kan vara svårt att följa en aktör/föremål med kameran, då man inte vet på förhand hur den/det kommer att bete sig, förrän man är på inspelningsplats.

5. Mimic

Ett sätt att lära (programmera) MoCo:n. Med hjälp av joysticks/vevhuvud kan man styra valfria axlar på riggen. Oftast pan, tilt, zoom och fokus. Fotografen (ej operatören) styr kameran och MoCo:n läser in de utförda handlingarna. Sedan kan rörelsen repeteras som vanligt. En fördel med tekniken är om man eftersträvar "naturliga" rörelser.
Ett aktuellt exempel är Kylie Minogues "Come in to my world" där hon följs av kameran i en oavbruten 4 minuter lång kameraåkning. Här är grundrörelsen för riggen programmerad och pan/tilt-rörelsen lästes in via fotografens joysticks. Sedan återupprepades åkningen ett flertal gånger, så att Kylie kunde agera mot sig själv i scenen.

6. Kontroll

Förutom att man har full kontroll över kamerans rörelse, så kan den programmeras i vilken bildfrekvens man önskar. Från 0,1 till 120 bilder/sek. Då varje exponering har sina unika position, som tidigare nämnt, passar de olika tagningarna ihop, även då man filmar olika bildfrekvenser. Möjliggör att i samma scen ha en person som rör sig naturligt och en som rör sig i slow-motion eller highspeed. Allt medan kameran rör sig. Att låta kameran och/eller åkningen ske baklänges, kan ge upphov till effekter. Vidare kan nämnas att time-lapse, stop-motion och variabel kamerahastighet är möjligt.

7. Triggers

Man kanske vill att rörelsen startar på en speciell tidpunkt. Riggen kan programmeras att starta utav en extern sync. Allt från en brytare till vanlig tidkod, vilket ofta används vid popvideos då musiken måste stämma överens mellan de olika tagningarna.
Omvänt kan man "trigga" olika saker i scenen. Kanske en lampa ska tändas på ett exakt ställe. Att synkronisera med en "extern" kamera går också bra.
Mycket är möjligt, då programmen är komplexa och innehåller fler finesser än som här nämns.

8. Modelmovers

Det finns både separata modelmovers som kopplas till MoCo:n eller så kan riggen i sig användas till det. Det här används när man önskar kontrollera ett föremåls rörelse. Kanske man har ett turntable, där man låter föremål rotera. Upp till bilars storlek är inga ovanligheter. Det finns också linjära modelmovers som kan förflytta föremål i en rak linje.

h2>När man inte använder MoCo Statisk kamera. När man vill ha handhållen kamera och dess karaktär. Behöver man inte repetition men ändå önskar en snygg kameraåkning, kan en Steadicam vara att föredra istället. Vid produktioner där behovet att förflytta sig fort finns.

Fördelar med MoCo

Man har allt under full kontroll, och filmar först då man är nöjd med alla inställningar. Enkla och korta åkningar tar endast minuter att programmera.
Man har kontroll på fokus, vilket gör att men aldrig behöver fråga sig "satt skärpan". Filmåtgången reduceras. Man behöver till exempel inte ta en ny tagning för att passaren missade sina "märken" då han sköt kameravagnen. Man vet exakt vad man får, såvida inte aktören missar. Med PreVisualisering, kan man planera mycket i förväg och arbeta parallellt i 3D-program.

Nackdelar med MoCo

Stor utrustning att transportera till inspelningsplats. Går dock att plocka isär till mindre delar om man har smala passager eller ingen hiss tillgänglig. Det tar cirka en till en och en halv timme från det man lastar ur trailern tills man är klar att börja programmera.

Mycket avancerade kameraåkningar tar mer tid att programmera. I dessa fall bör man planera inspelningsdagen mycket noga. Man måste alltså se till att ha mycket klart för sig vad man vill uppnå, då tekniken kan vara mer tidskrävande än under en ordinär filminspelning. Mycket få regissörer/fotografer har erfarenhet från Motion Control-arbete. En rutinerad regissör/fotograf har stor betydelse för inspelningen. Motion Control-tekniken är komplex och specialiserad, vilket utgör ett något högre kostnadsläge än annars.

Intressanta länkar

MFX Studios - www.mfx.se
Motion Control Cameras - www.motioncontrol.co.uk
Mark Roberts Motion Control - www.mrmoco.com
Pre-visualisation - www.iktrix.com

MFX Studios i Göteborg

Etablerat 1987, som till stor del levererar avancerad datorgrafik för fordonsindustrin. Cirka 17 anställda. En väl utrustad filmstudio samt eget Motion Capture-system. MFX Studios ingår i samma ägarkoncern som Motion Control Cameras i London. Ett företag som enbart arbetar med MoCo, med produktioner som till exempel Lost In Space, flera James Bond-filmer samt nämnda exempel i artikeln och mycket mer. Genom Motion Control Cameras har MFX Studios tillgång till all teknik som kan tänkas. Allt från sju olika riggar till ett flertal olika kameror. Framför allt 35 mm och Digital Beta, men även VistaVision och High Definition (24P).